Nu är det kaos, inre jävla kaos.
Och mitt i allt så somnar du?!

Det började med ett simpelt MMS.. Men det var då det slog mig.. "Avsändare: Max Älskling <3"
Jag har aldrig varit så kär i någon som jag var i dig?! Jag har aldrig blivit så sårad som jag blev av dig?

Råkade slänga iväg ett sms "Jag saknar dig".. För det gör jag ju.. Jag saknar det vi kunde haft, allt skulle ju bli bättre när du flyttade hit men allt gick åt helvete..
Fick hur som helst svar.. "Jag dig min sköna"
Jag; Jaså? Hur då? :$
Han: Fantasier är bra tills man kommer att tänka på något annat. Helt plötsligt är du borta igen. Vill du ska vara kvar där hela tiden.
Jag: Oj :$ vill du ses nån dag?
Han:Nej, det verkar ju helt värdelöst. Jag har ett bättre förslag. Vill du ses varje dag?
Jag: Klart jag vill.. Om du har tid..?
Han: Kommer inte att kunna ha tid med dig alltid. måste jobba o så. Sen vill jag ha tid för fotboll, vänner och familj. Men duger det så visst, hihi.


Varför kommer han nu och är så gullig? Mår verkligen dåligt över det här.. En del av mig vill ju så gärna. En annan del skriker åt mig att sluta, för jag kommer bli sårad igen..
Men visst är det väl värt att träffas en gång till? Bara för att se?
Jag minns ju trots allt första mötet.. Du hatade mig för du att du hamnade fel när jag inte visste att dom hade byggt om.. Första kyssen.. Första allt.. ÅÅÅH!